Akvaponik spelar en viktig roll i dagens livsmedelsproduktion genom innovativa och hållbara metoder. Denna cirkulära typ av jordbruk bidrar också till att minimera bristen på mat och vatten som kan förstärka konflikter mellan länder i framtiden.
Enligt en rapport från Världsbanken som mätt den globala marknaden mellan juni och september 2022 är den inhemska matprisinflationen fortsatt hög runt om i världen. Hög inflation baserad på ländernas inkomster visas enligt följande: 84,2 % av låginkomstländerna, 88,9 % av låg- till medelinkomstländerna, 93 % av de övre medelinkomstländerna och 87,5% av höginkomstländerna länder har sett inflationsnivåer över 5%.
Miljontals människor drivs in i extrem fattigdom utlöst av höga mat- och energipriser, extrema klimatförändringar och miljöföroreningar, krigsförklaringar inom och mellan länder, avskogning och markförstöring p.g.a. klassiska jordbruksmetoder samt covid-19-pandemin. Detta eskalerar ytterligare den globala krisen med undernäring, hunger, svagare immunförsvar och andra hälsoproblem samt ännu fler lokala och internationella konflikter.
Enligt en ny rapport från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världslivsmedelsprogrammet (WFP) går så många som 828 miljoner människor och lägger sig hungriga varje kväll. Antalet människor som står inför akut matosäkerhet har skjutit i höjden från 135 miljoner till 345 miljoner sedan 2019, och de som kommer att behöva akut hjälp kommer sannolikt att klättra till 222 miljoner människor i 53 länder och territorier.
För att bryta den negativa trenden bör nödvändiga policys implementeras med följande mål: att minska matsvinnet och vattenbristen, parallellt med att man ökar livsmedelsproduktionen och vattenbevarande åtgärder.
Metoder för livsmedelsproduktion som främjar en harmonisk relation mellan människor och miljö blir allt vanligare i takt med att fler länder åtar sig att bli koldioxidneutrala till år 2050. Samtidigt väljer fler människor att ändra sina vanor för att minska sitt koldioxidavtryck,
Att öka den lokala livsmedelsproduktionen kräver hållbara lösningar, såsom att ta till sig cirkulärt och klimatsmart jordbruk med bättre skötsel av grödor med högre avkastning som använder mindre vatten.
En av de framväxande hållbara lösningarna är kombinationen fisk och växter.
Akvaponi är en typ av småskaligt odlingssystem som kombinerar två innovativa odlingsmetoder: 1) vattenbruk- odling av fisk- och eller skaldjur i landbaserad och konstgjord vattenmiljö; och 2) hydrokultur- odling av växter med vatten, växtnäring och substrat istället för jord i ett slutet system. Fisken eller skaldjuren som föds upp i systemet ger näringsämnen i form av ammonium från nedbrutna fekala och urinutsöndringar. Effektiva bakterier omvandlar fiskavfallet till nitrat för att underhålla växterna istället för att använda dyra växtgödselmedel.
Utövandet av akvaponiska system kan spåras tillbaka i dagens centrala Mexiko runt 1000 e.Kr., när aztekerna utvecklade en teknik som kallas chinampa för att utöka sin odling till ytan av sjöar och dammar genom att väva ihop stockar och pinnar för att skapa en flytande trädgård. Aztekerna använde vatten från sjöarna och avfall som producerades av fiskar för att ge näring till grödor. Även i Sydostasien blev bruket att föda upp fisk i risfält ett av de bästa exemplen på polykulturodling som en metod för hållbarhet genom att skapa en symbiotisk odlingsprocess med fisk, malfisk ankor och växter. I en sådan odling bearbetade fisken avfallet från ankor som bodde i en övre damm, medan malfisken sedan åt av den förstnämnda fiskens avfall i en lägre damm. Därefter rann det näringsrika vattnet från malfiskdammen till fälten för att bevattna ris- och grönsaksgrödor och skapa ett holistiskt och ekologiskt matsystem.
De uppenbart positiva faktorerna med akvaponisk odling är minskad mark- och gödselsanvändning, kontrollerad klimathantering, minimalt vattenbehov som är 90 -99 % mindre än det klassiska jordbruket och mer kostnadseffektivt än traditionella jordbrukstekniker. Detta eftersom akvaponik genererar tillräckligt med avkastning för att motivera initialkostnad för systemet, året-runt-jordbruk oavsett klimatförhållanden, minimal matförlust till parasiter samt mer miljömässigt och ekonomiskt hållbar livsmedelsproduktion.
Några av de viktigaste fördelarna som implementering av akvaponik kan bidra med är att hjälpa samhällen att tilllhandahålla mat till befolkningen, särskilt i områden där det klassiska jordbruket är otillräckligt; att hjälpa samhällen att bli mindre beroende av import och istället mer beroende av lokal livsmedelsproduktion; att minska leveranskedjans längd och matsvinn under transport; att maximera lokal matproduktion genom att installera system på tomma, lediga eller isolerade platser eller infrastrukturer; och att ge stora möjligheter för småskaliga jordbrukare.
För att sammanfatta det: Kan akvaponi lösa mat- och vattenkriser som kan leda till internationella konflikter mellan olika länder?
Svaret är delvis ja och nej.
Ja, på grund av de betydande förmåner som akvaponi kan erbjuda. Och nej, av den främsta anledningen att innan akvaponi kan bli en hållbar lösning för det globala dilemmat gällande mat- och vattenbrist måste tekniken uppgraderas för att skala ner energikostnader och underhållskrav speciellt i kalla länder som Sverige.
Bild och text “Make fish, not war” av Michelle Söderman
