Text av Anders Ekergård
I boken Hybrid : The History and Science of Plant Breeding, skriver britten Noel Kingsbury att Sveriges utsädesförening, Svalöv, Skåne, i början av nittonhundratalet var med och revolutionerade växtförädling. En rolig grej är att han menar att skåningarna hemliga vapen var att de dokumenterade allt och detta eftersom Sverige har långa, kalla, mörka vintrar då det inte fanns annat att göra. Vintrar? Skåne? Kom igen! När jag gick i lågstadier fick jag en frostskada under en skolutflykt i en snötäckt, västerbottnisk barrskog. Det är då det börjar likna vinter! Okej, för att vara petnoga, jag fick ett par vita fläckar på kinderna.
Eller glöm det sista. Det viktiga är att det är en påminnelse om vad Mythbuster lärde oss. Att vad som särskiljer vetenskap är att dokumentera allt som görs. Det exakta citatet av Adam Savage återges som: “Remember, kids, the only difference between screwing around and science is writing it down”.
Här skulle det vara bra att ha egna exempel. Men det har jag mer eller mindre inte. Visst jag har försökt skriva ner data om mina hobbyodlingar, men det är just det att det bara är hobby. Ingen, kanske inte ens jag, är speciellt intresserad över tillväxtkurvan för min honungspalm (Jubaea chilensis). Det är en sydamerikansk palm jag skaffade eftersom den ska klara -16 C och som jag mäter den första varje månad. Kom bara ihåg, vad många säkert redan är duktiga på, att både Mythbuster och hundraårig erfarenheten från Sveriges utsädesförening säger att vi måste dokumentera vad vi gör.
Notis: För en akvaponiker kan en artikel om att ta hand om spill från musslor och övriga skaldjur föra tankarna till odling och fekalier. Men det visade sig att följanden artikel av forskarna Federica Mancarella och Martina Carcagni helt enkelt handlar om skalen: Let’s re-start from the garbage. Artikeln presenterar deras arbete*, på ett universitet romantiskt beskrivit som liggande vid två hav: Joniska havet och Adriatiska havet, “Ateneo tra i due mari”. De använder skal som källor till industriprodukter, molekyler som har användning i till exempel läkemedel och kosmetika. En annan användningsområde för musselskal är faktiskt att suga upp olja, färgämnen och tungmetall. Intressant i alla fall och forskning som rimligen sker även i delar i världen som inte ligger vid två hav.
* Inklusive var sitt foto med pipett, forskare inom dessa ämnesområden presenteras alltid med foton där de pipetterar.
